Varför innehåller tandkräm polermedel?

Vad är polermedel i tandkräm?

Ofta kalk eller kiseldioxid

De vanligaste typerna av polermedel är kalkbaserade ämnen eller kiseldioxid. Dessa är icke-vattenlösliga partiklar och bör därför ha en mycket liten kornstorlek för att inte riskera att skada tandemaljen.

En tandkräm med grovkornigt polermedel – särskilt i kombination med hårt borsttryck, fel borstteknik, en hård tandborste eller överdrivet användande av eltandborste – kan orsaka tandborstskador. Dessa syns ofta som kilformade defekter vid tandköttskanten och kan orsaka ilningar.

Hur vet man om polermedlet är grovkornigt?

Det är tyvärr inte alltid lätt att veta med blotta ögat eller att känna det direkt vid borstning. Men det finns några sätt att få en uppfattning:

• Titta på innehållsförteckningen: Leta efter ingredienser som "hydrated silica", "calcium carbonate" eller liknande. Dessa kan variera i partikelstorlek, och i vissa fall används grövre varianter i så kallade "whitening"-tandkrämer.
• Whitening-tandkräm är ofta mer abrasiv: Tandkrämer som lovar vitare tänder innehåller ofta mer slipande partiklar för att ta bort ytliga missfärgningar.
• RDA-värde (Relative Dentin Abrasivity): Vissa tandkrämer anger sitt RDA-värde, där ett lägre värde betyder mindre slipverkan. Värden under 70 anses skonsamma, medan de över 100 bör användas med försiktighet.
• Fråga en tandläkare: Vem kan ge dig ett bättre svar än någon som är utbildad inom ämnet?

Alternativ: Bikarbonat

En annan typ av polermedel är bikarbonat, som fungerar på ett helt annat sätt. Bikarbonat är ett salt som är vattenlösligt. När det kommer i kontakt med vatten uppstår en bubblande reaktion – och det är denna mekanism som lyfter smuts från tandytan. Eftersom bikarbonat är vattenlösligt så är det också ointressant att titta på partikelstorlek i torr form utan måste redovisas i upplöst tillstånd som det blir i saliven.

Bikarbonat är välkänt hos alla “husmödrar” – det har använts i generationer för att rengöra vidbrända kastruller, ta bort fläckar, putsa fönster och avlägsna kalkavlagringar.

I munnen fungerar det på liknande sätt. Här handlar det inte om att skrubba tänderna, utan om att försiktigt fördela bikarbonaten över ytan med en mjuk tandborste och en mjuk rörelse. På så sätt minimeras risken för slipskador och irritation vid tandköttskanten.

Bikarbonatens extra fördel: Höjer pH-värdet

Utöver sin rengörande effekt har bikarbonat en annan viktig egenskap – det hjälper till att höja pH i saliven. Eller mer exakt: det stödjer salivens egen förmåga att neutralisera syra.

Eftersom karies orsakas av syraangrepp från vissa typer av bakterier är ett högre pH i munnen en avgörande faktor för att minska risken för karies.

Att välja bikarbonat framför kalcium eller kiseldioxid var för mig en självklarhet – men här råder olika skolor. Som man brukar säga: var och en blir salig på sin tro.

Vill du själv känna skillnaden?
Testa Tjikko – en tandkrämstablett som baseras helt på bikarbonat.

Vad händer med matrester och missfärgningar?

Missfärgningar

Från ett tandhälsoperspektiv spelar missfärgningar ingen roll – de påverkar inte dina tänders funktion eller hälsa. Däremot är det en fråga om estetik och personliga preferenser. Mer om detta kommer i ett kommande inlägg om tandblekning.

Matrester

Matrester i sig är inte ett akut tandhälsoproblem, så länge de inte fastnar och blir liggande så länge att bakterier hinner växa till. Undantag är när mat pressas ner mot tandköttet och orsakar mekaniska skador.

Att ta bort matrester är i första hand en mekanisk uppgift för tandborsten. Tandkräm har mindre betydelse här – ofta behöver man istället hjälp av tandtråd, tandpetare eller mellanrumsborstar. Mer om detta i kommande inlägg om tandborstning.

Slutsats: Vad gör polermedlet?

Ett väl valt polermedel i tandkrämen är ett mycket viktigt hjälpmedel. Det bidrar till att:

• hålla bakteriebeläggningar (plack) under kontroll
• höja pH i saliven 
• minska risken för missfärgningar